Sleeeten cheeej
Det var riktigt trevligt igår ute hos Gunilla, men satan vad sliten man var i morse när man skulle upp.
Ujujuj, jag brukar jag ALLTID sova MINST åtta timmar, inatt sov jag fem.
Jag darrade som ett löv när jag skulle gå upp, som tur var fick jag i mig ett glas vatten och lite gröt.
Skrev till Anette hur det låg till men jag cyklade ner ändå för ett försök. Varje rörelse var hemsk.
Tänk att kroppen kan reagera så mycket på sömn.
Frammåt frukost så försvann det, och nu har jag sovit middag på en timma för att komma in i rytmen igen.
Nu ska jag packa allt jag ska ha med mig imorgon, eller på mig. För vi ska ta någon öl hos svärföräldrarna innan du vi drar.
Marcus kommer snart, då åker vi in till stan. Äntligen, som jag längtat :)
Kommentarer
Trackback