SnyggTillan

Nu har jag bestämt mig, jag måste både ställa upp och hjälpa King igenom detta.
Jag är så egoistisk, jag var helt inne på att avliva honom, när mamma sen berättade att det bara behövdes pengar, så kändes det så verkligt, det gjorde ont i hela kroppen, jag blev äcklad av mig själv.
Jag hade ju lovat att vara där, hela tiden, tills döden skiljde oss åt.
Men det här är fel sätt att skiljas på, faktiskt.
Nu har jag bestämt mig för att försöka rida igen, vi får se hur det går. Om det nu ska vara några minuter i taget, bara han överlever.

Jag hoppas så innerligt att vi klarar det här tillsammans, han är ju faktiskt min bästa vän.

Blev inget mer bloggande igår, åkte till stallet, garaget och sedan gjorde vi mat.
Sen låg jag och grinade i flera timmar, satte på mannen som kunde tala med hästar och det kändes lite enklare.
Så det var därför det blev dålig update igår.