Min lilla pojke.
Fick dåligt samvete när King la sig ner, och mitt nyputsade träns försvann ner i leran med nästan 600 kg häst över sig.
Då insåg jag hur ironiskt det verkligen var, mitt nyputsade träns - gud vad irriterande, kunde det inte hänt innan? Eller helt inte alls.
Jag hade slängt det nere i källaren för att jag inte ville se det mer, jag ville inte bli påmind.
Inte över att han lagt sig på mitt nyputsade träns, utan för att han lagt sig ner i huvudtaget.
Jag vill inte ha den bilden på min näthinne mer, varför försvinner den inte?
Jag tog tränsen och sa att jag måste göra rent det så de tinte blir förstört, nu har det hängt i lägenheten och varje gång jag klivit innanför dörren så har jag sett det.
En kniv har huggit mig i magen.
Nu sitter jag här med det i mitt knä, nu ska det bli rent och fint igen.
Men snart är stunden här, jag måste välja.
Ha honom kvar, eller låta honom bli en ängel.
Usch jag vill inte stå inför detta.
Jag tror jag vill vänta tills nästa anfall, men det är grymt.
Usch nu börjar jag gråta.
Han är så fin (:
