Ibland blir jag arg.
Vet ni vad det alldra värsta jag vet är?
Människor som tror att de kan allt, eller någonting i huvudtaget.
Kom fram en människa förut och sa till mig;
(Den kursiva är jag)
"Vill du ha ett tips?"
"Hah, ja visst!"
"Gör såhär"
"Jag har redan försökt det de senaste timmen"
"Eeh, men gör såhär då"
"Jag har redan gjort det"
"Men hej gubben(hälsar på min häst) går det inge bra?"
"Då hade han förmodligen stått där inne nu (pekar på transporten)"
H*n går iväg en bit och skriker, "det går bara man vill!"
Då viskade jag någonting i kings öra som jag inte tänker skriva på bloggen.
Jag blev rasande, h*n var kanske.. 10 år?
Hade nästan lust att ge henne grimskaftet och se henne bli omkring slängd.
Men jag är tydligen betydligt snällare.
Ett tag efter så fick jag äntligen in honom, jag travade runt honom i cirklar och tröttade ut honom psykiskt, till slut så vann jag äntligen, han gick in med hela kroppen. Förutom de bakre hovarna, det var bara att förbli lugn, till slut så gick han in med dem också, äntligen!
Sen fick han bångla runt i transporten bäst han ville, han var urmysig att lasta ur iallafall och var jätte lugn och fin när vi gick ini nya stallet. Underbart, nu kan det bara bli bättre :)
Vad är det för fel p¨å dig? bli arg på en liten unge. Hästen har ju inte vart ett lastproblem tidigare. Du som är så proffsigt lagd, kunde ridit i stället. moha ha ha!
